Det finns utgulliga tanter som nästan är söta och man önskar att det vore ens farmor.  Och så finns det motsatsen. De där som bara gnäller, är fruktansvärt otrevliga och som man nästan önskar livet ur.. En sån mötte jag igår.

Det var på jobbet. En liten tant kommer in och tittar över glaset på disken, jag ser nästan bara hennes vita fluffhår och hälsar glatt. Hon ber om att få tipsa mig om en sak. Det gäller blommorna vi har i fönstret.
Hon säger såhär: Ni kan inte ha dom där fula blommorna i fönstret, det är pinsamt. De skämmer ju ut hela stället. Det ser du väl, titta bara ........ sen hör jag inte mer för jag säger jaja och går ner i köket.
Kanske inte så trevligt av mig heller men ursäkta! Jag jobbar på ett café, jag såg på morgonen när jag kom att blommorna började se lite hängiga ut. Det är väl självklart att vi byter ut dem när vi hinner. Men mitt i lunchen? Nej, då ger jag fullständigt fan i om vi har vissna blommor i fönstret. Folk kommer och köper sina sallader ändå. Det är ju inte direkt så att vi använder blombladen till luncherna.!
Näe, lilla tant. Gör något mer värdefullt med din tid som pensionär.


Lite höstbilder.