Ja oja! Idag var det äntligen dags för lite träning igen. Eller lite och lite -spinning blev det, och det är ju aldrig lite! Varje gång man sitter på den där cykeln undrar man varför i h*lvete man gett sig in på det. Men vad förbaskat skönt det är efteråt. När man är precis slut, när man trampat skiten ur sig och benen nästan viker sig under en när man ska gå ner för trappan för att komma därifrån. Då vet man att man lever!

Men kanske tog jag i lite väl mycket? Mår nästan lite illa och är aningens hungrig nu måste jag säga. Skit också att jag är hos P, som själv är och tränar nu och att jag får vänta med att stoppa nåt i magen tills han kommer hem. (Nej, jag gillar inte att gå ner och rota i deras kyl när hans föräldrar är hemma)
Får nöja mig med lite vatten och ett oc-avsnitt tills han kommer hem. Trevlig söndag!